I sommar har vi haft klassåterträff med min gamla klass. Vi brukar försöka ses i alla fall var tredje år, och det är roligt att hålla kontakt med kamraterna man lekte med som barn. Även om vi kanske är i våra bästa år nu, är det tyvärr några som har lämnat oss alldeles för tidigt. En del har också flyttat, utomlands eller långt bort i Sverige, så vi är inte full klass. Det kan man väl kanske inte vänta sig efter så många år, men det är alltid roligt att träffa de som hängt kvar.

Min bästa vän från barndomen heter Ove. Vi har faktiskt bott grannar hela våra liv, och umgås fortfarande flitigt. Vi har sett varandra växa upp, göra karriär och skaffa familj. Ingen av oss bor längre i våra föräldrahem, men vi flyttade inte långt bort. Onsdagar har vi pokerkväll, tillsammans med några andra vänner.

Tänk att två grabbar kan umgås i över 50 år utan att tröttna på varandra. Det kallar jag en vänskap som består, och jag hoppas att framtiden ger oss många år till att ägna åt pokerkvällar och annat kul!